Crowdfunding och presentation!

I slutet av september ska vi ställa ut och samtidigt ge ut en bok, därför har vi startat en crowdfunding-kampanj. Vårt konstprojekt, En mosaik av förlorade, handlar om sorg och om att minnas med sinnena. Så vi hoppas nu att du vill bidra, vi är oerhört tacksamma för alla donationer och uppskattar om du vill dela länken med människor du tror kan vara intresserade av vårt arbete. Jag jobbar intensivt med att översätta alla texter, just nu hittar du mest information på engelska via crowdfundingen. Ditt bidrag är avgörande för våra möjligheter att förverkliga vårt projekt. Stort tack på förhand!

Om att minnas med sinnena

Sinnenas betydelse för minnet är ett tema som löper som en röd tråd genom mitt konstnärliga arbete. Sedan min mammas bortgång har jag koncentrerat mig speciellt på förhållandet till textilier. Eftersom vi bär textilier närmast huden blir kopplingen till känselsinnet väldigt påtaglig. I En mosaik av förlorade anknyter vi detta tema till förlust, sorg och ensamhet. Vi har märkt att människor berörs djupt av ämnet, särskilt de deltagare som låtit sig fotograferas men även de vi berättat om projektet för.

Kläder som sparas

Kläder som bevaras efter en avliden har ofta en emotionell betydelse. Det kan var ett plagg som personen ofta hade på sig eller som väcker minnen från barndomen eller något som bara använts vid ett speciellt tillfälle. Hur våra sinnen påverkar minnet är inte alltid uppenbart. Vi kanske framför allt associerar detta fenomen med traumatiska händelser. I detta projekt försöker jag emellertid särskilt betona hur värdefulla och positiva minnen kan aktiveras genom hudkontakt och beröring med händerna.

Den historiska sensationen

Johan Huizinga, en känd Nederländsk historiker (1872-1975), beskriver en historisk sensation, ett fenomen orsakat av ett som regel väl använt objekt från svunna tider. Ett dylikt historiskt föremål kunde plötsligt ge honom en euforisk upplevelse. Han beskriver det som en känsla av att träda utanför sig själv och av att vara närvarande i en annan tid. (”Het historische museum”, De Gids, 84-1 Amsterdam 1920.)

Ymer i hens pappas gamla rock.

Det slitnas charm

Att själva användandet spelar en roll är inte så underligt egentligen, slitaget har stor betydelse även i ’En mosaik av förlorade’. En jacka, ett par skor eller vantar ändrar diskret form när de används. Med tiden uppstår ett slags avtryck av personen som ofta burit ett plagg. Den här personliga formen kan vi ibland känna av och det kan ge en känsla av kontakt eller tröst. Läs mer om detta i min tidigare artikel om mammas vantar.

För mig är det här värdefulla ögonblick som ger mig en känsla av helhet och sammanhang i mitt liv. Att minnas med sinnena är något helt annat än att tänka på det förflutna. Det krävs en viss öppenhet och koncentration för att denna upplevelse ska infinna sig, så att man inte distraheras av alla möjliga tankar. Sinnena för oss tillbaka i stunden, varje gång vi känner är vi närvarande i nuet. På det sättet kan ett minne bli levande och innebär något mycket positivt.

Nu hoppas jag förstås att dina egna minnen och känslor dyker upp när du läser detta och att du blir inspirerad att undersöka vad det kan innebära för dig att minnas med sinnena.

’En Mosaik av förlorade’ är ett samarbete mellan Margareta Svensson Chaja van Kollem, Amsterdams Fonds voor de Kunst (AfK) och Prins Bernhard Cultuurfonds har bidragit till projektet.