Fredspalatset
Internationell rätt i Haag
Fredspalatset huserar den Ständiga Skiljedomstolen, FNs Internationell domstol och Haagakademin för internationell rätt. Alla dessa institutioner stöds av ett prestigefyllt bibliotek.
Carnegie-stiftelsen är ägare och förvaltare av byggnaden. Denna stiftelse är uppkallad efter filantropen Andrew Carnegie, som var den främsta finansiären.
Drömmen om världsfred
Fredspalatset kom till tack vare en växande fredsrörelse på 1800-talet. Pacifister hoppades på fredliga lösningar på konflikter mellan länder eller organisationer. Fredspalatset invigdes 1913 och sedan dess har det arbetats intensivt för drömmen om världsfred.
Det var en stor ära för mig och min assistent Ymer att få arbeta i detta imponerande palats. Det ger hopp att tänka på att människor från hela världen kan samlas här för att hitta fredliga lösningar på konflikter.
Min uppgift inkluderade att fotografera de olika gåvorna som deltagande länder har donerat. Vid ingången till entréhallen är de italienska marmorpilasterna och pelarna direkt synliga. De har donerats av Italien.
I korridorerna i Fredspalatset finns det byster av män och kvinnor som på olika sätt har bidragit till fred. Här ser vi Mahatma Gandhi (1869-1948).
En marmorskulptur av den romerska gudinnan Pax. Hon var en personifiering av fred, mer specifikt det lugna och fredliga tillståndet i ett land. Konstnären är Edward Wittig, skulpturen donerades av Polen 1930.
Genom Grotius-rummet är den nya delen av biblioteket förbunden med huvudbyggnaden i fredspalatset. Grotius, Hugo de Groot (1583-1645) hade stor betydelse för folkrätten. Därför är en unik samling av hans originalutgåvor en stolthet för biblioteket. Ett exempel från samlingen är hans mest berömda verk "De iure bellis ac pacis" (Om krigets och fredens rätt).
Det japanska rummet har fått sitt namn från de japanska gobelängerna av silke som donerades av den japanska regeringen. Men det finns fler gåvor, tillexempel den stora turkiska mattan. Vi ser också alla stolar med emblem från alla länder som ingår i den Ständiga Skiljedomstolen.
De två emalj cloisonné-vaserna och de två rökelsekärven är mycket stora. Därför sticker de ut väl i hörnen av det japanska rummet. Den sista kejsaren av Kina donerade dem.
Att fotografera objekt i sin miljö är utmanande på olika sätt. Till exempel kan bakgrunden se för påträngande och glänsande ut, eller så kan utrymmet självt begränsa placeringen av ljuset eller kameran.
Vredespaleis är en dynamisk komplex av byggnader som utvecklas vidare genom åren. "Our world in twothousandandsix" av Irene Fortuyn, en relieff av lösa länder dekorerar korridoren till en nybyggnadsdel av Vredespaleis. Den fotografiska utmaningen bestod av bredden på verket, både inomhus och utomhus kombinerat med höjden.
För fotografering av samtida och historiska interiörer eller exteriörer, kontakta Margareta Svensson!