Sällan har ett marinarkeologiskt fynd fått så mycket uppmärksamhet i media som BZN17 eller Palmhoutwrak. Vraket kallas så eftersom en stor del av frakten består av buxbom som användes till exklusiv möbeltillverkning. Det är onekligen ett mycket speciellt och fanatasieggande fynd och forskningen kring fyndet är väldigt spännande. Till de mest spektakulära föremålen räknas ett antal textilobjekt. Genom att fotografera den här unika samlingen av arkeologisk textil har min bild av det nederländska gyllene århundrandet berikats med nya berättelser. Centralt i berättelserna står Straaatvaarders, tungt beväpnade handelsfartyg som seglade genom Gibraltar sund och vidare till Italien och Levanten.

Dyrbara och ömtåliga

Kanske har du läst om eller sett den exklusiva 1600-talsklänningen som togs upp ur havet 2014 nära Texel, den största ön längs den Nederländska kusten. Det var härifrån skeppen gav sig ut på havet från hamnar längs kusten. Men det var minst sagt ett besvärligt ställe att ta sig ut från och många skepp har förlist just här. Man var tvungen att pricka in rätt tidpunkt men kunde ändå drabbas av oförutsedda stormar. Fyndet består av så mycket mer än den vackra klänningen – ungefär 250 fragment som kommer från cirka 25 objekt. Det är delar av kläder och interiörtextilier, både västeuropeiska och orientaliska. Det måste ha varit underbara tyger, vävda av siden i klara färger och dekorerade med broderier i metalltråd. Efter mer än 350 år under vattnet är färgerna lite urblekta, silvret i tygerna har blivit svart och smular lätt av sig så fort man rör vid det. Ändå kan man fortfarande se hur dyrbara och märkvärdiga de måste ha varit, till och med de små fragmenten har behållit något av sin lyster.

geborduurd-textiel-zijde-zilverdraad-BZN17
japon-omdraaien-BZN17
japon-BZN17-palmhoutwrak

Varsamt hanterade och svalt förvarade

Det är ovanligt att så mycket textil bevarats i ett vrak. Men efter att fragmenten har tvättats och torkats försiktigt är man nu orolig för det fortsatta förfallet. Deras sköra tillstånd hade stor betydelse för fotograferingen. Fragmenten kunde bara hanteras av rutinerade textilkonservatorer som mycket försiktigt lade ned dem och vände dem så att båda sidorna kunde fotograferas liggande. Extra komplicerat blev det när det gällde de största objekten.

För textilierna är en låg temperatur och stabil luftfuktighet det bästa, stora temperaturväxlingar inverkar mycket negativt på dem. Så vi fick anpassa oss och arbeta i kylan. Trots att det var mitt i sommaren hade vi våra varmaste vinterkläder på oss. Foto: Kees Zwaan

Fotografi för vetenskap och en bred publik

Uppdragsgivaren, Provincie Noord Holland, ville i första hand ha bilder till stöd för vidare forskning så att objekten i största möjliga mån kunde få ligga kvar i sina lådor. Därför tillämpade vi ett ”vetenskapligt” arbetssätt, konsekvent och mätbart. Men projektet innebär också att den spännande samlingen nu blir tillgänglig för en bred publik genom publikationer och på internet. Utmaningen bestod i att både lyckas med att visa färg, struktur, detaljer och mått och samtidigt skapa vackra bilder.

geknoopte-gevlochten-sluiting-BZN17-Palmhoutwrak
kous-bzn17-palmhoutwrak

Mer frågor än svar

Ett stort antal specialister har varit inblandade i undersökningen av skeppsvraket BZN17 och av deras redogörelser framgår hur spektakulärt fyndet är.

Kanske är det de obesvarade frågorna som gör det så spännande. Vi vet exempelvis inte vem 1600-talsklänningen är sydd till, men även de orientaliska kläderna är gåtfulla. Fartyget är inte identifierat, det enda som fastställts med viss säkerhet är året då man fällde träden som fartyget byggdes av (1641). Med tanke på fynden talar dock mycket för att fartyget var på väg tillbaka från Medelhavet. Handeln i medelhavsområdet var väldigt viktig för Nederländerna under det gyllene århundradet, trots detta finns förhållandevis lite publicerat i ämnet. Men tack vare BZN17 får vi förhoppningsvis fler insikter eftersom undersökningen är långt ifrån avslutad. Stora delar av fartyget ligger fortfarande på havsbotten skyddat av sand och ett skyddsnät.

Vill du veta mer?

I mars gavs en bok ut ”Wereldvondsten uit een Hollands schip, Basisrapportage BZN17/Palmhoutwrak” Arent D. Vos et. al. (Provincie Noord Holland, Haarlem 2019). För den som läser holländska är det en lättillgänglig och rikt illustrerad rapport om alla aspekter i forskningen och resultaten så långt.

Jag riktar ett stort tack till vrakets ägare, Provincie Noord Holland, som gav mig uppdraget att fotografera. För närvarande finns alla objekt bevarade i en depå i Huis van Hilde, i Castricum. Till slut ska fynden visas i en nybyggnad i Museum Kaap Skil på ön Texel.